Vi måste lämna oljan innan oljan lämnar oss…

I en intervju för The Independent säger Fatih Birol, chefsekonom vid IEA (International Energy Agency) att oljan håller på att ta slut fortare än man tidigare förutsåg och att det därför är hög tid att växla om till andra energikällor, ”we have to leave oil before oil leaves us”.

Fatih Birol varnar för att högre oljepriser kan hota återhämtningen efter finanskrisen. Men den stora faran är att högre oljepriser gör det lönsamt att utvinna även den olja som är mer svår att ta hand om och därmed dyrare. Om priserna på olja blir tillräckligt höga blir i princip alla oljeförekomster lönsamma, även de som orsakar de största miljöskadorna. Ett exempel är utvinningen av olja ur de stora förekomsterna med s.k. oljesand i provinsen Alberta i västra Kanada – världens kanske mest miljöfarliga projekt idag?

Oljesanden i Alberta ligger i lager under ett markområde omfattande ungefär 140 000 kvadratkilometer (nästan ett och ett halvt Lappland) och idag påverkas ca 500 kvadratkilometer av brytningen. Ungefär en femtedel av oljesanden ligger nära markytan och grävs upp i dagbrott, för att sedan blandas med varmt vatten så att oljan frigörs från sanden. Det är den del som är lättast att utvinna. Resten, ca fyra femtedelar, ligger så djupt att het ånga måste pumpas ner i marken för att få oljan att lossna från sanden så att den kan pumpas upp. Kvar i marken blir bland annat förorenat vatten.

Vatten används i stora mängder, ca 1,8 miljarder liter varje dag Det förbrukade och starkt förorenade vattnet deponeras i konstgjorda avfallsdammar, vilka sägs vara världens största konstgjorda ”sjöar”. Fåglar måse skrämmas iväg för att de inte ska landa på vattenytan och förgiftas. Vad händer om vattnet i dessa dammar läcker ut till grundvattnet?

Det krävs mycket energi för att utvinna oljan; för att producera tre fat olja ur oljesand använder man naturgas motsvarande två fat olja!

All ny utvinning av fossila bränslen bidrar till att öka utsläppen av växthusgaser. Men utvinningen av olja från särskilt ”smutsiga” källor, som den kanadensiska oljesanden, ger så stora extra nackdelar att det är förvånande att de över huvud taget godkänns. En förklaring, som bland annat gäller Kanada, är att utvinningen sker i glesbygder där det är ont om andra ekonomiska utvecklingsmöjligheter och där de som drabbas av markförstörelse och vattenföroreningar är politiskt svaga grupper såsom ursprungsbefolkningar.

Se till exempel VA.se.